Fredagsfilosofi

Jag har inte funderat så mycket kring det här med långsiktiga mål tidigare. Men de senaste veckorna har jag kommit in i något sorts flow i vilket jag sprungit på  tre tjejer (i tre helt olika sammanhang) som inspirerat så in i baljan. Gemensamt för dem är att de jobbar stenhårt och fokuserat mot tydligt formulerade mål. Och det är nu poletten trillat ner hos mig. Det verkar så jäkla mycket roligare att jobba hårt när man själv formulerat ett långsiktigt mål. En destination att sukta efter. Och det verkar  generera otroligt mycket mer energi till jobbet när man har ett mål att sträva mot. Ingen nytt under solen. Men för mig en massa nya tankar.

Likväl som en oplanerad resa kan bli fantastisk så blir livet överraskande ofta väldigt bra, även utan mål. Allt sorterar sig. Men just nu känner jag mig så jäkla peppad på att själv avgöra min destination i stället för att låta allt sortera sig allt eftersom.
Tjejerna jag träffat har i och med att de formulerat sina drömmar och mål behövt göra betydande förändringar i livet; säga upp sig, byta bransch eller starta eget företag. 

Lilla U lämnade finansbranchen för att målmedvetet och omsorgsfullt bygga upp sitt smyckesföretag från grunden. Rosie sa upp sig från ett toppjobb som affärsutvecklare på bank för att starta sin egen firma inom hudvård och make up. Lovisa som bjuder mig på en cocktail av endorfiner, adrenalin och sjuuk träningsvärk varje onsdag har som utbildad gymnastiklärare gått vidare till att bli högprofilerad PT och expert i träningsfrågor. Hon driver en av Sveriges största träningsbloggar . Hon har nått sina delmål men har högre mål satta. Hon är 28 år. 
Anledningarna till att inte ha mål i sin tillvaro kan ju vara många, men en  är att det faktiskt är rätt läskigt att fundera över sin potential. Och vad ett eventuellt misslyckande skulle innebära (sannolikt får det inte så stora konsekvenser som man inbillar sig). Man inser att för att nå sina drömmar och mål kanske man behöver göra jobbiga förändringar och ta svåra beslut.
Min insikt är att jag just nu är en av alla dessa bekväma fegisar som inte sätter upp mål. För det är så mycket enklare att leva kvar i fluffet där allt sorterar sig i slutändan ändå. Jag är rätt trött på att vara en fegis. Hur känner ni?

Bild från Lovisas blogg. Här gör hon tester för Gladiatorerna 2013.